Innehåll
Vilka belägg finns för kortlekens ursprung?
Beläggen pekar åt olika håll. Bladspel finns omnämnt i Kina på 800-talet, ett daterat rättsfall är från 1294 och de europeiska omnämnandena kommer på 1370-talet.
Kinesiska belägg
Spelkort uppfanns sannolikt under Tangdynastin omkring 800-talet. Prinsessan Tongchang spelade ett bladspel år 868 med medlemmar av Wei-klanen, men kopplingen mellan bladspel och spelkort är omstridd. Korten måste ha uppfunnits i Kina där papperet uppfanns. Tidiga kinesiska kort bär liten likhet med moderna set och är för olika för att vara direkt förfader till den europeiska modellen. Pengakort har färgerna mynt, snören och myriad.
Daterade fallet 1294
Det tidigaste daterade kortspelsfallet är den 17 juli 1294, då tryckstockar och nio papperskort togs i beslag. De gripna namnges som Yen Sengzhu och Zheng Pig-Dog.
Avfärdade ursprung
Ingen namngiven uppfinnare är belagd. Påståendet att Gringonneur skapade korten för den sjuke kungen Karl VI kallas helt ogrundat. Teorin att korten kom med korstågen saknar stöd. Teorin att romer förde in korten faller eftersom de kom cirka 40 år efter korten. As-Nas som persiskt ursprung är avfärdat eftersom spelet inte är belagt före 1600-talet. Indiskt fyrsidigt schack som ursprung har inte vunnit stöd, och förklaringen via Marco Polo är avfärdad.
Vilken mamluklek ligger bakom den europeiska?
Den europeiska leken kom via mamlukkort från Egypten, rekonstruerad som 52 kort i fyra färger med tio sifferkort och tre namngivna titelblad.
Rekonstruktionen
Spelkort tros ha nått Europa från öster som utveckling av mamlukkort från det islamiska riket. Den rekonstruerade leken och Topkapı-leken innehöll ursprungligen 52 kort i fyra färger. En nästan komplett lek från 1400-talet hittades i Topkapı 1939 men predaterar inte år 1400. Äldsta bevarade korten är fragment från 1100- och 1200-talen. Den franska 52-kortsleken bevarar antalet kort i den ursprungliga mamlukleken.
| Del | Rekonstruktion |
|---|---|
| Färger | poloklubbor, mynt, svärd och bägare |
| Per färg | tio sifferkort och tre namngivna titelblad |
| Titelblad | malik, nā'ib malik och thānī nā'ib |
| Avvikande räkning | 14 kort per färg och 56 i en full lek |
Titelblad utan personer
De tre titelbladen visar abstrakt ornament eller kalligrafi, inte personer. Arabiska naib förklarar italienska naibbe och spanska naipes, och naipes används fortfarande.
Avvikande räkning
En beskrivning räknar i stället 14 kort per färg och därmed 56 i en full lek. En annan beskrivning avvisar fyra namngivna kort per färg som en felaktig läsning. Räkningen av den tidiga leken är alltså omstridd.
När nämns spelkorten första gången i Europa?
Spelkorten nämns i Europa 1371 som katalanskt naip, medan de tidigaste autentiska beläggen dateras till 1377.
Katalanskt naip
Det tidigaste europeiska omnämnandet sätts till 1371 i Katalonien, där ordet naip står i Llibre de Concordances av Jaume March. Islamiska kort sägs ha förts in i Sydeuropa omkring 1350. Ett Bernförbud 1367 är omstritt eftersom äldsta kopian är från 1398. Årtalen markerar olika slags belägg och beskriver alltså inte samma händelse.
Beskrivningen 1377
John of Rheinfelden skrev 1377 den äldsta kända europeiska beskrivningen. Den vanliga formen återges som 52 kort med prickar från ett till tio. En florentinsk förbudstext 1377 räknas som första italienska belägg. Bred europeisk användning kan spåras från 1377.
Inköp och tystnad
Bruket i Västeuropa sätts omkring 1375.
| År | Belägg |
|---|---|
| 1377 | spelkort i Schweiz |
| 1379 | Brabants räkenskaper den 14 maj noterar köp av kortlekar, och Viterbokönikorna talar om spelet nayb infört av en saracen |
| 1380 | spelkort i Florens och Paris |
| 1392 eller 1393 | räkenskaperna för Karl VI betalar för målning av tre lekar |
Hur växte de europeiska färgsystemen fram?
De europeiska färgsystemen växte fram i tre kedjor, från latinska tecken ur mamluklekens bägare, mynt, svärd och poloklubbor via tyska löv, hjärtan, klockor och ekollon till franska silhuetter cirka 1470 till 1480.
Latinska färger
Tidiga europeiska mönster kommer ur mamlukernas bägare, mynt, svärd och poloklubbor. Poloklubborna blev batonger eller klubbor eftersom polo var obekant, och italienarna rätade dem till ceremoniella batonger. Européerna ändrade sent 1300-tal mamlukernas titelblad till kunglighet. Johns beskrivning 1377 har sittande kung plus övre och undre marskalk. Drottningar dök upp sporadiskt redan 1377, särskilt i Tyskland, medan italienska lekar har inte damer.
Tyska färger
Tyska färger ersatte de latinska med löv, hjärtan, klockor och ekollon. Det tyska nationalmönstret landade på samma tecken utan dam.
Franska silhuetter
Franska färgtecken infördes omkring 1480 som förenklade tyska symboler. En annan datering sätter uppfinningen av de bekanta färgtecknen till cirka 1470, alltså ett drygt decennium tidigare. Fransmännen behöll damen och släppte riddaren som mellankort. Franska silhuetter kunde göras med stencil i bara svart och rött. Spelkort var redan rapporterade i Frankrike 1377, och enkla färgtecken är ett skäl till de franska kortens spridning.
| Färgsystem | Tecken | Hållpunkt |
|---|---|---|
| Mamluk och latin | bägare, mynt, svärd, poloklubbor eller batonger | före och kring 1370-talet |
| Tyskt | löv, hjärtan, ekollon, klockor | ersatte de latinska tecknen |
| Franskt | hjärter, ruter, klöver, spader. På franska trèfles, carreaux, cœurs och piques. Engelsmännen kallade klöver clubs och pikar spades | cirka 1470 till 1480 |
Hur trycktes kortleken när den blev en massvara?
Kortleken blev en massvara när handmålade blad ersattes av träsnitt, med yrkesmässiga kortmakare i Ulm, Nürnberg och Augsburg cirka 1418 till 1450.
Handmålade kort
Tidiga kort var handmålade och dyra. De första europeiska korten var liksom mamlukmodellerna handmålade. Folket efterfrågade massproduktion via träsnitt. Tidiga träsnitt färgades efter tryck, från cirka 1450 med stencil.
Yrkestryck i Tyskland
Yrkesmässiga kortmakare i Ulm, Nürnberg och Augsburg tryckte lekar cirka 1418 till 1450. Spelkort konkurrerade med andaktsbilder som vanligaste träsnittsbruk. Den flamländska jaktleken är den äldsta kompletta vanliga europeiska leken från 1400-talet. Den dateras till cirka 1475 till 1480 och har 52 kort med färgerna hundhalsband, koppel, snaror och jakthorn.
Senare förbättringar
Ett halvsekel skiljer de första försöken från den breda spridningen. Vändbara figurer tillskrivs en kortmakare i Agen 1745, med brittiskt patent 1799 och första försäljning 1801. Reversibla figurer, rundade hörn och finare yta räknas som senare förbättringar. Dragen fanns isolerat i Europa men drevs inte samtidigt.
| År | Index och räknare |
|---|---|
| 1693 | ett tidigt exempel på kanträknare är Infirerra |
| sent 1700-tal | hörnräknare blev vanliga |
| efter 1860 | acceptansen för index |
| 1864 | första amerikanska franskfärgade leken med index är Saladee's Patent |
| 1870 | Squeezers var första indexleken med stor spridning |
Vanliga frågor om kortlekens ursprung
Förde Marco Polo korten från Kina till Europa?
Nej, Marco Polo-resorna förklarar inte hur den europeiska leken uppstod. Strukturen kom via mamluklek från Egypten, inte som en rak kinesisk kopia.
Hur många prickkort fanns i varje mamluksvit?
Tio prickkort plus tre titelblad utgjorde sviten i rekonstruktionen. En avvikande räkning med fjorton blad per svit hör till en annan läsning.
När fick index på korten bred spridning?
Ett tidigt tryck syns 1693, men det stora genombrottet kom med den amerikanska leken 1864 och Squeezers 1870.
