Franska kort

Vad är franska kort?

Franska kort är spelkort med de fyra färgerna klöver, ruter, hjärter och spader, och det är den lektyp som blivit den vanligaste i västvärlden. Det engelska bildmönstret är den mest spridda varianten och det belgisk-genoesiska den näst vanligaste.

Färgernas namn

Tecknen återges som platta silhuetter i svart och rött, och samma fyra märken bär olika namn på olika språk.

Hovkorten

I en lek på 52 kort har varje färg tre hovkort, valet, dame och roi, alltså knekt, dam och kung. I Frankrike säljs ofta en lek på 32 kort där tvåan till sexan är borttagen, men lekar på 52 kort förekommer också där.

Fransk-engelsk lek

Den vanligaste kortleken i Sverige kallas fransk-engelsk. Namnet markerar att färgerna är franska medan bildmönstret är engelskt, och de fyra tecknen hör ihop som ett system snarare än som fyra lösa märken.

När formades de franska färgerna?

De franska färgerna formades i 1400-talets Frankrike, och beläggen sätter uppfinningen till omkring 1470 eller 1480. Spelkort fanns i landet långt tidigare, redan 1377, men då med andra tecken.

Ur tyska tecken

Det tyska färgsystemet blev standard omkring 1450, och de franska tecknen härleddes ur det ungefär trettio år senare. De tre första franska märkena antas komma ur tyska löv, hjärtan och bjällror, medan klövern räknas som en förenkling av ekollonet och piken som en förenkling av lövet.

Billiga schabloner

De nya tecknen ritades som platta silhuetter i bara svart och rött. De krävde inte längre skurna träblock utan kunde tryckas med vanliga schabloner, vilket gav franska kortmakare ett försprång mot dem som fortfarande skar tyska eller spanska märken. Massproduktion var ett uttalat motiv omkring 1480.

Hur skiljer sig franska kort från tyska och spanska lekar?

Franska kort skiljer sig från tyska och spanska lekar både genom färgtecknen och genom att damen sitter som mellankort i stället för en riddare eller en ober.

Tre färgsystem

Tyska lekar rymmer vanligen 32 eller 36 kort och spanska 40 eller 48, mot den franska lekens 52.

Damen som mellankort

Latin- och tyskfärgade lekar har tre manliga hovkort, och damen släpptes ur den tyska standardformen i början av 1500-talet. Fransmännen gick åt andra hållet och satte redan på 1400-talet in en drottning i stället för kavaljeren. Från spanska kort kom däremot vanan att avbilda kungarna stående.

Var lekarna lever kvar

Tyska lekar har mött stark konkurrens från franska kort sedan slutet av 1600-talet. Spanskfärgade kort används fortfarande i delar av Frankrike, främst i Nordkatalonien samt i Bretagne och Vendée, där de bär spelet Aluette.

Varför blev det franska mönstret världsstandard?

Det franska mönstret blev världsstandard därför att silhuetterna var billiga att tillverka och därför att Rouen exporterade dem till England, varifrån det engelska mönstret bar färgerna vidare till Amerika.

Rouen och England

Kortmakare i Rouen började exportera till England omkring 1480. De skickade inget färdigt engelskt mönster utan sitt eget lokala franskfärgade porträtt, som blev så vanligt att engelska tillverkare antog det. Franska färgsymboler hade nått England redan tidigare under 1400-talet.

Engelska mönstret

Det engelska mönstret bygger på det numera utdöda Rouenporträttet och är det mest kända i världen. I dubbeländad form kallas det det angloamerikanska eller internationella mönstret, och det är den formen som spred sig till Amerika. Engelskan behöll latinska rester i namnen clubs och spades.

Vilka franska porträtt lever kvar i bruk?

Två franska porträtt lever kvar som skilda linjer, Parisporträttet som inhemsk standard och Rouenporträttet vidare som det engelska mönstret.

Parisporträttet

Parisporträttet konsoliderades vid mitten av 1600-talet och blev vid mitten av 1700-talet officiellt porträtt för norra Frankrike. Omkring 1780 dominerade det i landet under namnet portrait officiel. Enkelfigurshov rådde till omkring 1830, då den dubbeländade formen togs i bruk.

Rouenlinjen

Rouenporträttet är den linje som blev engelsk och löper vid sidan av Parisporträttet, inte samman med det. Engelska hovkort bär inga namn alls.

Hovfigurernas namn

I Parisleken är hovfigurerna namngivna efter historiska och litterära gestalter, och kopplingen överlever bara i portrait officiel. Belgisk-genoesiska exportkort saknar namnen.