Innehåll
Vad är en skvis i bridge?
En skvis är ett slutspel där ett skviskort tvingar en motståndare att kasta ett vinnande kort eller en vakt. Det extra sticket fanns inte som toppstick från början, utan växer fram när motståndaren inte längre kan hålla båda färgerna.
Skviskortet
Skviskortet är det kort som spelas när läget är spänt. Motståndaren måste då saka ett högt kort eller ett kort som ingår i ett håll, och därmed går ett till synes säkert stick förlorat för försvaret. Termen squeeze card myntades av Sidney Lenz på 1920-talet. På svenska kallas samma kort skviskortet.
Sent i brickan
Skvisen sitter typiskt i slutet av brickan, när bara ett fåtal kort återstår. Spelet upptäcktes och beskrevs först i whist, och i contract bridge har lägena sedan katalogiserats. Greppet kallas också Squeeze och är samma teknik under ett annat uppslagsord.
Svenska lemma
Svenskan har lemma skvis, med squeeze som äldre form. Löpande text använder skvis, automatskvis och skviskortet. Ett belagt exempel är sju sans som gick hem genom en vacker skvis.
| Form | Belägg |
|---|---|
| squeeze | 1932 till 1962 |
| skvis | tar över från 1947 |
Vilka villkor måste sitta innan skviskortet spelas?
Före skviskortet måste en motståndare hålla båda hotfärgerna, sticktalet vara rättat och minst ett hot ligga i den andra handen med en ingång. Saknas något av villkoren kan motståndaren saka ett ledigt kort och hålla båda vakterna.
Båda hotfärgerna
Försvarets vakter i hotfärgerna måste sitta hos en enda motståndare. Den spelaren har då bara upptagna kort och inga lediga. Minst två olika färger måste bära ett hot. Ett hot är ett kort som inte är vinnare och inte behövs för att följa färg, men som kan bli stort när vakten sakas.
Hot i andra handen
Minst ett hotkort måste ligga i handen mitt emot skviskortet, och minst ett hotkort måste dessutom ligga i handen som spelar efter den skvisade. Om båda hoten sitter före den skvisade kan motståndaren vänta och saka i samma färg som just kastades från bordet. Det läget kallas positionsskvis när båda hoten ligger över bara en given motståndare.
Ingång till hotet
Efter sakningen behövs en ingång till det hot som just blivit stort. Utan ingången blir det nya vinnande kortet stranded i fel hand. I ett criss-cross-läge behålls en ingång på båda händerna när skviskortet spelas. BLUE sammanfattar samma villkor som upptagen motståndare, rätt förlorarräkning, hot i övre hand och ingång.
Hur räknar spelföraren stick före en skvis?
Spelföraren förlorar först de stick som måste förloras så att bara en förlorare återstår bland de kort som ligger kvar. Då finns vinnare till alla resterande stick utom det som skvisen ska ge.
Ett vinnarkort mindre
Skvisen kräver att antalet vinnare är ett mindre än antalet kort som återstår. Med tre kort kvar behövs två säkra vinnare, och det fjärde sticket ska komma ur sakningen. Har spelföraren lika många vinnare som kort finns lediga kort kvar hos motståndaren. De kan sakas utan kostnad och skvisen uteblir.
Rätta sticktalet
Att rätta sticktalet betyder att förlora det antal stick som ändå måste förloras. I litet slam släpps ett stick först. I tre sans släpps fyra stick. Rättningen görs ofta tidigt, ibland redan i första sticket. En stripskvis är en annan gren, där två eller fler förlorare sitter kvar och motståndaren petas in efter sakningen.
Fria färger först
När sticktalet är rätt caschas vinnarna i de färger som inte bär hot. I trumfkontrakt innebär det att även sista trumfen spelas. Det sista vinnande kortet i den fria färgen är skviskortet. Om ett ess blockerar ett hot caschas esset före skviskortet. Det unblockerar hotet och kallas Wien-coupe efter ett whistläge som James Clay beskrev.
Vilka namngivna skvistyper skiljer sig åt?
Typerna skiljer sig efter hur många motståndare som pressas, hur många färger som bär hot och om sticktalet redan är rättat. En enkel skvis, en dubbel skvis och en trumfskvis är därför inte samma läge.
Enkel och dubbel
En enkel skvis sitter mot en motståndare, i två färger, och ger ett extra stick när sticktalet redan är rättat. En positionsskvis fungerar bara mot den motståndare som sitter före båda hoten. En automatskvis fungerar mot vilken som helst av de två, bara den spelaren ensam vaktar båda färgerna. En dubbel skvis är två enkla skvisar som bärs mot båda motståndarna. Den kräver tre hotfärger och ett skviskort i den fjärde. Sitter båda sakningarna på samma stick är skvisen samtidig. Sitter de på olika stick är den icke-samtidig.
Treskvis
En treskvis pressar i stället en enda motståndare i tre färger. En progressiv treskvis kan ge två extra stick genom att samma spelare pressas två gånger.
Trumf och criss-cross
I en trumfskvis kan ett av hoten etableras genom stöld om vakten sakas. Trumfskvis räknas som en ovanlig variant av criss-cross. I criss-cross är båda hoten blockerade, och essen ger då ingångarna efter sakningen. Läget är tekniskt automatiskt men kan kräva en gissning om vilken kung som blottats. En show-up-skvis tvingar fram honnören utan gissning när sista trumfen spelas.
| Typ | Mot vem | Hotfärger |
|---|---|---|
| enkel skvis | en motståndare | två färger |
| dubbel skvis | båda motståndarna | tre hotfärger |
| treskvis | en motståndare | tre färger |
| trumfskvis | en motståndare | hot via stöld |
Vanliga frågor om skvis
Måste skvisen alltid sitta mot väst?
Nej, en automatskvis fungerar mot den sida som ensam vaktar båda hotfärgerna. Den andra sidan kan sitta med lediga kort.
Varför caschas det blockerande esset före skviskortet?
Esset stänger vägen till det nakna hotet. När esset är borta kan det nyetablerade kortet caschas från rätt hand.
Ger treskvisen alltid bara ett överstick?
Nej, om läget fortsätter som progressivt kan samma spelare pressas en gång till och då falla för två extra stick.
